När vi fick reda på att jag blev gravid och gick på inskrivningssamtal i början på januari så vägde jag 56 kilo och under graviditeten gick jag upp hela 20 kilo! Så på BF en vecka innan Molly föddes vägde jag 76 hela kilon och såg såhär:
Alltså "lite" skillnad från innan. En vecka efter förlossningen vägde jag 66 kilo, alltså minus 10 kilo (och plus 10 kilo sedan startvikten) och där är jag fortfarande tre veckor senare. Jag har ju som sagt börjat gå mycket mer och även köra lite små övningar för magen osv, men det går ju så långsamt. Det är så segt när man inte får träna ordentligt! I veckan ska jag ringa barnmorskan jag hade under graviditeten och boka en tid till återbesök om ett par veckor. 6-8 veckor efter har man återbesök, och får man grönt ljus då så får man börja träna på riktigt igen. Gissa om jag längtar. Då kommer det vara så mycket lättare att gå ner i vikt och verkligen träna ordentligt.
Jag har ju hela tiden sagt att jag har som mål att ha gått ner till min startvikt och någorlunda fått tillbaka min gamla kropp tills 1 maj nästa år. Vi får väl se hur det går! Som sagt, jag är ju så otålig, jag vill börja träna nu och jag vill ha resultat nu. Min kropp har aldrig varit ens i närheten av vad den är nu, och självklart har jag ju en bra anledning till det, men samtidigt vill jag ju bara ha tillbaka min gamla. Just nu känns det bara så himla långt bort, som om att det är omöjligt att komma dit igen. Men jag får väl försöka se på den första bilden lite då och då och låta den vara min motivation. Göra mitt bästa och hoppas att jag i alla fall kan bli nöjd en dag, även om den antagligen aldrig blir precis som förut.