Det går inge bra för mig. Med att sova nu alltså. Är så trött men får ingen ro. Varit så ett tag nu den senaste tiden. Det är någonting inom mig som säger till. Der är något inom mig som skaver, som inte står rätt till. Men jag kommer inte på vad det är. Borde vara en av de lyckligaste människorna på jorden, utan bekymmer med världens bästa pojkvän som är underbar, bra familj, det går bra i plugget, det är sommar, och jag är ledig för tillfället. Vad finns det att klaga på? Ingenting tycker jag. Men ändå är jag inte nöjd. Jag känner mig deppig, nere, som om det är något viktigt som saknas. Men jag kommer inte på vad. Så när jag ska sova såhär på kvällen kan det ibland bli för mycket. Tim sover sedan länge då han är utmattad av det nya jobbet. Och här ligger jag. Med honom tätt intill mig, men har trots det aldrig känt mig så ensam.
